2013-10-14
21:35:33
Planerings info
Är det bara jag som inte vågar rida ut i skogen under älgjakten? "Sätt på dig och hästen reflex så är det ingen fara" yeah right, helt ärligt så känner jag mig inte trygg med den mänskliga faktorn och speciellt inte när det är vapen inblandat.Visst nu vet jag på ett ungefär vart jaktmarkerna är runt omkring byn men man vet ärligt talat inte om det har ändrats osv.. Så den här veckan får det bli ridhus, ridhus, ridhus och ännu mera ridhus, tur Lobben tycker om att jobba, fast får väl se hur glad han är på mig i slutet av veckan när han vart i ridhuset hela veckan..
Sen har jag bestämt mig för att inte tävla i Rättvik i slutet av Oktober, såg dock att det kommer bli en pay N' jump i början på November som jag i stället ska rikta in mig på :) Kan va skönt att börja så och känna att jag inte har någon "press" på mig inne på banan utan det är bara å köra, och så kan jag starta på en lägre höjd. . som jag sagt jag jobbar långsamt uppåt för att känna mig 100% säker på det jag gör innan jag går vidare!
Tanken var iaf att ev. starta 60-70 eller en 70-80cm det visar sig hur träningarna innan går och hur jag känner inför allt :) Hoppa det kan han göra och han gör det ! Han stannar bara om det är nåt som blir galet fel inpå hinder.
Sen så ska jag börja eller iaf börja med att prova på att träna för ännu en dressyrtränare, dock så är detta privat och det blir bara hon och jag samt ingen fast dag utan det blir dagar som även här passar båda till 100%
vi hörs!
han är snygg i knoppar ialla fall :)
2013-10-13
21:47:01
Some oldie's
Med brist på annat skrivande så tänkte jag dela med mig av MIG från förr.. Om det nu finns någon som tvivlar på att jag faktiskt har ridit bättre än förr än vad jag gör nu..
Och behöver jag nämna min viktuppgång efter jag tog en paus med hästarna ?
Jag är dock medveten om att problem jag hade med mig själv förr sitter kvar än, bland annat lite slarviga händer, halvt dålig sits då jag gärna säckar ihop mig, fast det gör jag även utan häst! Som sagt, mage och rygg muskler behöver bli starkare... även att jag gärna vill lägga huvet på sne i vänster varv.. haha irriterande med så "mycket" problem men utan dom så kan man inte bli bättre för då finns de inget att träna på!
Men men trots att jag nu blickar framåt så kan jag inte låta bli att sakna Altana lite varje dag ♥
l
2013-10-09
23:18:40
Dagen, Onsdag
Jag har verkligen en supermysig kille, han vet precis när han ska ställa sig vid öppningen till hagen när det är dags för lunch/eftermiddags hö och insläpp, och alltid en hälsande gnäggning! Sen kommer han alltid fram till mig när jag ska kolla till dom i hagen (oftast... kommer jag i ridkläder å tar ett grimskaft å han inte har någon lust att lämna hagen eller kompisen så vänder han på sig å går längst bort i hagen å står sen å kollar på mig, bäst är det ju när hagen blivit lerig...) Jag älskar verkligen att gå ut till han, även fast att jag inte har lust jämt så när jag väl kommit dit så kan jag stanna i en evighet ♥
Idag i alla fall så blev det ca en halvtimme senare att komma in, så när jag öppnat ytterdörren till huset och börjar gå mot stallet och hagen så hör jag hur han gnäggar som en tok (känner igen det där gnägget) och tänkte "jävlar nu har väl en av dom rymt" springer dit och till min lättnad så stod alla 3 där i hagen men han var dock mindre glad över att få komma in en halvtimme sen... ooops! Bråttom in i stallet kan jag säga ;) haha!
För övrigt så blev det en promenad idag eftersom att mina ridbyxor inte hunnit torka (och att dom hängde på tork 1,5mil hemifrån) gjorde att jag gick med honom ist för att skritta den vanliga "dagen efter hårt träningspass skrittvändan" motion för båda två skadar aldrig :) Myskillen är som en liten elefant när vi är ute å går, ska alltid gå bakom mig och puffa till mig i ryggen ibland och säga att han är kvar ♥
Vet att mitt schema iinte alls blev som det var tänkt, i morgon ska vi i alla fall ut i skogen med lite konditionsträning, fun fun.
Dom där ögonen♥
Det mindre positvia med att han alltid kommer till mig i hagen är att det blir väldigt svårt att ta kort på honom,
många, väldigt många bilder blir såhär ..
See yaa
2013-10-08
22:54:20
Lycklig tjej!
Hallå där!
Idag körde vi på ännu en hoppträning! Eftersom att jag tränar privat så har jag ingen direkt fast veckodag då det är hoppträning, det kan vara 1 gång i veckan eller ibland var 3e vecka osv, jag tycker det är superskönt att ha så så det verkligen passar alla gånger :)
Och idag gick det så himla bra, känslan och leendet jag hade efter träningen finns fortfarnade kvar, han är så underbar den här hästen, han ger verkligen tillbaka efter allt jag ger han ♥
Iaf tillbaka till träningen, eftersom att han var så himla trött i Fredags efter 2 hårda pass dagarna innan så blev det 3 lugna dagar för han, lördag promenad, Söndag longering, Måndag promenad och idag var det skillnad på häst, framåt, pigg och precis som han ska vara! Allt gick som en klocka, visst några tabbar från min sida så vi kom nära in på några hinder men har inte riktigt hittat avståndsbedömningen än :)
kombinationerna börjar verkligen sitta nu och idag tränade vi en linje med 3 hinder därimellan 2 galoppbommar mellan varje, för att få han att länga ut sig i galoppen, en svårare grej i början men i slutet så blev det bättre, men det är en trääningsgrej eftersom att jag själv anser att jag (vi) har svårt att reglerna galoppen, till kort eller lång osv, ni fattar..
Men det roligaste av allt var ju att vi faktiskt hoppade 1m idag!! Kanske en liten sak för dig men en sån otroligt stor sak för mig! Och det bästa är ändå min tränare och hennes familj, all peppning och beröm som dom ger mig stärker mitt självförtroende jättemycket och jag bara älskar att åka dit!
Filmen från idag, den blev dock lite lång,,,
Min fina grabb!
hörs!
2013-10-06
20:54:45
Dagens, Söndag
Hallåj!
Idag fick det bli longering, tanken var att jag skulle longera med pessoaselen meen såklart så glömde jag longering/tömkörningsjorden hemma så han fick väl va utan då å bara bli longerat å han såg ärligt talat ut som en gam, huvet högt! Men men kan väl va skönt för dom å få "jobba" så oxå ibland, bara få springa som dom vill..
Samtidigt som jag longerade honom så kom jag att tänka på hur fantastiskt en hästs kropp är! Så spänstig, muskulös och bara WOW! Sen så börjar han bli så himla fin oxå kanske var därför jag var helt paralyserad av att bara se han springa runt!
När han jobbats i alla 3 gångarter i ca 30 min så tänkte jag leka med honom, standard när vi har longering på schemat, den här gången var det att testa om jag kunde longera utan lina, och till min förvåning jobbade han runt mig i en cirkel helt själv utan lina, fina älskade häst!
I morgon så blir det en tur i skogen och på Tisdag är det hoppträning och Onsdag ridhuset och ha balansträning för mig, torsdag får han vila för då ska jag eventuellt till skolan sen får vi se vad jag hittar på till helgen med han :)
Måste bara dela med mig av den här bilden för han ser verkligen så himla rolig ut här! Tro mig, att få en bra
bild på honom är i stort sätt omöjligt! De flesta bilderna blir såhär... :P
2013-10-05
15:20:06
Filmer från veckan
2013-10-05
14:12:00
3 dagars träning
Får ursäkta för dålig uppdatering men dagarna har varit fulla och kvällarna trötta!
I Onsdags åkte jag till ridhuset och hade lite markarbete med honom, enkel träning med 4 travbommar på mitten av ridhuset, och sen rida en åtta runt hela tiden, alltså en evighetsövning, den var väldigt lösgörande och han blev superfin på slutet innan jag gav mig :) (film kommer upp senare)
Tordags var det dressyrträning, han var fin och avslappnad och släppte verkligen på slutet men jag är ändå inte nöjd med träningen inte pga honom utan av andra skäl som är min ensak, fast så har jag känt några gånger nu så... men men!
I går (Fredag) var det hoppträning för Sandra Simm, hon har verkligen gjort under på både mig och Lobben, hon är helt fantastisk som tränare och jag är mer än tacksam över att hon finns och vill ställa upp att hjälpa!
Han var superfin men VÄLDIGT trött! efter 2 hårda pass dagen innan så förstår jag han att han inte riktigt hade orken, men han ställde upp och kämpade, men han var inte framme för skänkeln riktigt så han hoppade av på hindren nära och vi fick sällan en riktig båge över, men han var som sagt väldigt fin!
Träningen hade väldigt mycket stryketräning med travhoppning, och som alltid så är det en kombination med på träningarna och jag måste säga att den här gången gick han på kombinationen helt felfritt! Så det börjar släppa!
Dock så kände jag att mitt mod svek mig lite så hinderhöjden fick ligga kvar på 60cm (2 hinder låg på 70-80cm)
Film från hoppträningen dyker upp under dagen!
2013-09-30
12:46:46
Polska halvblodet.
"Wielkopolskin uppkom på 1800-talet och kommer mestadels från en korsning mellan två polska varmblod som tyvärr inte finns kvar idag, Pozanhästen och Masurenhästen. Pozanhästen var en blandning mellan arab, Trakehnare, Fullblod och Hannoveranare och användes som ridhäst och för lättare jordbruksarbete. Masurenhästen var en bra ridhäst, med ursprung som Trakehnare. När dessa två raser korsarts förädlades den med mer Fullblod, araber och Angoloaraber. Eftersom Wielkopolskin visade sig vara en mycket bättre ras än , Pozanhästen och Masurenhästen så slutade man avla på dem och raserna dog ut.
Wielkopolski är en mångsidig hast, med ett bra temperament, stark och har stora fria gångarter. Dom är naturligt snabba, främst pga. Andelen fullblod i rasen. De passar bra som hopp och fältävlanshästar. De har även visat sig vara bra dressyrhästar.
Exteriör
Huvudet har en rak profil med intelligenta ögon, man kan ibland se typiska drag från fullbloden och araberna i deras huvuden. Huvudet sitter på en lång elegant hals, bogen är muskulös och sluttande, bröstet är djupt och brett. De är en mycket kompakt och muskulös ras, med en mycket muskulös bakdel. De har långa ben, med väl definierade senor och bra leder. Blir mellan 160 och 170 cm höga."
Bilden har inget med inlägget att göra.
Det förklarar Lobbens alla blodådror som kommer fram vid träning, finns fullblod i han! Sen får ni ursäkta mig för d¨ålig uppdatering under helgen men är man arbetslös som jag är så är helgerna verkligen guld värd, jag har hela vardagarna att spendera ihop med Lobben och dom andra till 100% men på helgerna blir det liksom en annan grej, nu i helgen blev det en spontan tripp ner till Jönköping för bilköp till min pojkvän sen på söndag blev det bl.a. vedkörning osv, så han har helt enkelt fått vila och jag anser inte att det är något som ni vill veta ;) Men idag blir det förmodlingen ridhuset med lite markarbete och lite travbommar :) hörs!
2013-09-27
13:22:34
Onsdag - Torsdag
I Onsdags blev det ofrivillig vila, tanken var att åka till ridhuset och rida igenom honom innan torsdagens dressyrträning, men eftersom att jag inte fick sällskap eller hjälp till ridhuset och det blev för mörkt att rida ute så blev det en vilodag..
Igår (Torsdag) så var det dressyrträning i Insjön för Kerstin Ahlgren. Känslan jag hade när jag red var verkligen superbra! När jag sen såg på filmklippen så såg allt bara förjävligt ut! Dålig sits, ostadiga händer, dålig skänkel, dålig kontroll, dålig rytm, ja listan kan göras lång! Och jag vet inte vad jag ska gå på, min känsla eller hur det såg ut på filmen, visst jag har bara ridit sen i slutet av April men ändå, jaja jag vet iaf vad jag ska träna på och enligt min känsla när jag red så var han mer arbetsvillig än på länge på ett dressyrpass.
Senare idag blir det en skrittur så han får röra på sig lite.
Och anledningen till att jag vill ha någon som filmar varje träning är för att jag själv ska kunna se och analysera vad som var bra eller dåligt, vad jag ska träna och bli bättre på och hur utvecklingen faktiskt ser ut! Tänk sen när man kan kolla tillbaka på filmerna och se vilket jobb man har gjort! :) Och anledningen till att jag lägger upp dom är för att ni ska kunna följa oss :)
Onsdagens bilder:
Helt vanlig dag vid lunchtid, alltid bättre mat i "matvagnen" än det man haft ner på marken
2013-09-24
21:57:13
Dagens pass
Idag blev det ridhuset och longering med pessoasele! Det var andra gången som han hade den på sig och accepterade den direkt, skönt det med tanke på hur surig han var första gången vi satte på den på han. Men idag jobbade han lugnt och fint, lyssnade på min röst och var jätteduktig!
Blev en ca 45 minuters arbete och sen 10 minuters "följa john"
Blev en ca 45 minuters arbete och sen 10 minuters "följa john"
Älskade häst ♥.
2013-09-23
14:20:30
dagens tur
Sådär nu va i stort sett allt i stallet klart, allt som är kvar är att fylla på vatten, ta in och säga godnatt!
Fick sällskap av kusin ut i skogen idag, blev en längre skrittur, som skulle varit ännu längre om vi inte fått förhinder av något som antagligen gömde sig så vi inte såg dom men hästarna fick i stort sätt panik så vi fick välja en annan väg, dom är ju flykt djur och jag vet att Lobben går fram tillslut men nu gick det inte alls, varken för mig eller kusin så jag vill verkligen inte bråka om de är nåt som verkligen skrämmer dom, och jag har aldrig vart med om att han vill sticka iväg... Men men! För övrigt så kändes han pigg men samtidigt lugn med tanke på hur mycket han hatar blåsten, och ja, jag har en väääldigt känslig häst! ;)
I morgon blir det nog ett ridhus och longering samt lite lek med honom :) Han är ju så himla lätt lärd så med lek menar jag trickträning, buga har han lärt sig och att lyssna på vissa kommandon så är bara att fortsätta jobba och leka vidare :)
Vi hörs!
2013-09-22
17:23:42
Första tiden
För att ni nu ska förstå vilken utveckling jag och Lobben gjort sen jag fick hem han (i mitten av April 2013) så är det dags att förklara :)
Första veckan jag hade han hemma så blev det kanske 2 turer i skogen bara, annars så var det mest att pyssla om han och finna ett litet förtroende som sen med tiden skulle växa. Turena i skogen gick väl bra, han skötte sig, och jag kände mig inte lika rädd liksom.
Tiden gick och han började få upp en liten grund kondis och mer muskler, därefter ute i skogen blev han ett monster! Han är superlugn på banan / ridhuset, men ute i skogen blir han verkligen en helt annan häst! Kan dock bero på att han HATAR flugor, han är helt okontrollerbar när dom är runt om han.. Nu på senare tid har han blivit lugn och fin i skogen så hoppas det var flugorna som gjorde han som han va.
Dressyren börjar släppa mer och mer, dels för att jag vågar göra mer och dels för att han orkar mer. Min dressyrtränare sa sist att hon ser att han och jag börjar bli samspelta och hur jag börjar komma tillbaka, så underbart att höra! Men trots att det börjar släppa så är det mkt kvar! Jag behöver träna upp min mage/rygg och han behöver träna upp rygg och nacke, till en början!
Första hoppträningen vi var på hade jag förväntat mig lite lätt markarbete, dels för att jag inte hoppat på 2 år`? och för att han å jag aldrig hoppat ihop.. Nejdå första gången blev en bana med kombination, dock på 50cm (bygger upp mitt självförtroende)
Han hoppade stelt och gick inte alls bra i kombinationen! Men min tränare sa att jag skulle koppla bort allt och låta handen ligga å låta han sköta allt till en början och redan där började han hoppa lite mindre stelt, men kombinatonen gick inte!
Träningen efter var oxå kombination, var väl lite bättre men fortfarande inte godkänt... Sen dess har det varit kombination med på varje träning! Gången innan den soom var nyss hoppade han igenom en 4 kombination helt utan några problem, träningen som var i Fredags hoppade vi bana OCH en 3 - kombination på 80cm!!!
Nu tänker väl ni "wow 80cm är väl ingenting" men för mig är det de! Jag vågade och han hoppade som en klocka men mjuka språng och jag börjar äntligen känna lite mod och känslan att jag kan (igen). Så nu har jag satt upp en litet mål att försöka starta en lokal tävling på 80 cm i Rättvik i slutet på Oktober, men det beror helt på hur träningarna innan går och hur mkt träning det blir innan, annars blir det helt enkelt nästa år , eller om det kommer upp en Pay N' Jump. :)
Efter det här inlägget så får ni börja följa med vår vardag, nu vet ni lite hur det ligger till och dags att se utveckligen från och med idag !
Träningen från i Fredags. (det tråka är att mamma glömde filma när vi hoppade banan på 80cm)
Terrängträningen i Början av Augusti.
2013-09-21
23:12:00
Provridningen, köpet och lyckan!
För att du som läsare ska förstå lite hur läget ligger till så blir det lite mer fokus på hur affären med Lobben gick till i det här inlägget.
Som jag sa förut så blev jag deprimerad för 2 år sen och vissa dagar orkade jag inte ens kliva upp ur sängen, det var en jobbig tid och jag var helt enkelt tvungen att jobba med mig själv, enbart mig själv... så jag fick ge upp allt. När jag var mitt gamla vanliga jag, eller mitt nya jag, är inte densamma jag var förr, utan en helt enkelt bättre person, starkare och mer öppen för vad livet har att erbjuda. Med den känslan ville jag självklart börja rida igen, men när jag satt mig upp så kände jag hur rädlsan steg, osäkerheten och skammen kom mer å mer krypande... Från att va en tuff jäkel som satsade allt, vann många tävlingar, tävlade fälttävlan osv osv till att va livrädd...Jag berättade sen för min mamma hur jag kände och det var ungefär där som jakten på en ny häst började.
Va å provred en häst först som va en riktig klippa jag föll för honom tusen gånger om men tyvärr så var han 18? år om jag inte minns fel och dom skulle ha ett väldigt högt pris på honom så vi gav upp den historien.
Sen ringde mamma en dag och sa att hon hittat en fux valack uppe i hälsingland, att hon hade ringt å att han skulle veterinärbesiktas på torsdagen och att dom skulle höra av sig efter det.. Vi hörde inget från dom den torsdagen, eller resterande av veckan..
Sen nån vecka senare ringde någon till mamma som visade sig vara den här personen med fuxen, han sa att hästen stod i Borlänge hos en av mammas gamla kompisar... så vi drog dit ganska snabbt efter det samtalet och skulle provrida.
När vi kom dit så gick en i stallet ut för att hämta han ur hagen och det första jag ser när dom kommer gåendes i stallgången var en stor fux med exakt samma tecken som Altana, en stjärn i pannan och en vit bakhas, redan då sa mitt hjärta nej nej nej, medan magen sa jo jo jo. Jag gick fram och klappade försiktigt den här hästen och magkänslan fick övertaget redan då. Sen så provred jag, på en hård och isig ridbana så sådär jättemycket ridning blev det ju inte. När vi va klar så pratade vi lite, fick lite fika osv osv, sen åkte vi hem och jag var liksom klyven i två när hjärtat säger en sak och magen en annan...
En vecka senare åkte vi dit igen och red, när jag hämtade han ur hagen så kom han direkt och var så snäll å fin, red en kort stund på den fortfarande isiga å hårda ridbanan men kände liksom jag har inget att förlora! Så när vi gjort klart allt och haft ut han i hagen igen så sa vi , VI KÖPER HAN!
Affären inleddes och den där känslan man har när man åker hem med sin alldeles egna nya häst i transporten, den är topp 10 på bra känslor! Hemma på gården så var han försiktig och rädd för absolut ALLT, men dagarna gick och han fick mer och mer tillit till mig och allt bara flöt på. Han var min och jag började älska han mer och mer för varje dag, han liksom fyllde igen en bit av hjärtat och idag blir vi båda två lika glada av att se varandra.
När jag fick hem han var han ett omusklat rangel idag har han fått upp en grundkondition och lite muskler så vi är en fin bit på vägen♥
Min bäste vän på alla sätt!
2013-09-21
17:28:33
Om mig
Hej!
Tanken med att jag startar den här bloggen är för att jag vill dela med mig av min och min hästs utveckling!
Jag är idag 19 år, född i Januari. Jag tog studenten i år och är utbildat lastbilschaufför. Min hästbakgrund gör sig lång, då jag satt på en häst redan vid 3 månades ålder. Min mamma har alltid haft häst så jag hade liksom egentligen inget val än att börja rida själv.. ;)
Mina 2 första ponnys fick jag i tidig ålder, kommer dock inte ihåg hur liten jag var men runt 4år kanske? Den första va en svartvit skäck shettis som jag minns var genom snäll! Han delade jag med min kusin och på han lärde vi oss att sitta i sadeln och bara lunka runt ute i skogen.
Efter han så hade vi en brunvit skäck som jag minns mer av, lika där så delades hon med min kusin. Henne lärde jag min grunden på, även henne jag hoppade på för första gången samt tävlade på, dock enbart på klubbnivå.
Efter henne fick jag min alldeles egna första B-ponny vid namn Mowgli, han är nog den ponnyn som satt sina spår i många hjärtan å inte bara mitt. En bättre ponny än honom kunde man inte ha, pålitlig, genom snäll, ärlig, gjorde allt för dig. Mowgli var den ponnyn som lärde mig rida, det var han jag hoppade över 1m på för första gången och även han jag tävlade på lokalt. En riktig läromästare och tiden med han var underbar, men alla sagor har sitt slut... Jag växte så det knakade å han fick komma till en fodervärd och fortsätta dominera på tävlingsbanorna.
Han kom hem till oss sen och blev en sällskapshäst samt promenadhäst då hans ålder började komma ifatt han, tyvärr lämnade min Mowgli oss på jorden för 2 år sen i Februari.
Mowgli
Efter att jag växt ur Mowgli fattade vi beslutet att jag skulle hoppa upp på en D-ponny direkt eftersom jag hade blivit så himla lång. Vi köpte en 4-åring vid namn Escada, en lugnare och snällare ungponny får man leta efter! Till en början var allt så himla bra och hon var som en dröm med kapacitet, men efter nåt år så slutade kemin mellan oss fungera och vi fick ta det svåra beslutet att sälja henne.. Tur nog hittade vi den perfekta tjejen som bodde i samma län och hon körde in Escada och senaste jag hörde så mådde hon prima och gör som hon ska..
Så efter beslutet med Escada så köpte vi en ny D-ponny vid namn Pektin of Darkness, vi kallar han Pocke, en ponny med mer personlighet får man även här leta efter! Han var en ponny för mig, han var den första jag tävlade fälttävlan på och trots dom få starter vi gjorde så fick jag erfarenhet och han var så underbar för han älskade banan, vi tävlade bara debutant men tränade på *-höjd för ponny, han hade kapacitet för just terrängmomentet, och dressyren släppte mer och mer med tiden men sen fick han för sig att han hade tröttnat på att hoppa, så han fick bli en dressyrponny ett tag och till slut började han hoppa igen, bäättre än någonsin. Men även här så får sagan ett slut då jag blev för stor för honom och vi kunde helt enkelt inte utvecklas mer ihop, så han åkte ut på foder till en kompis till mig som tog så väl hand om han, och nu är han hos en annan fodervärd som älskar han över allt annat, jag vet att han har det bra och jag vet att han kommer hem sen igen.
Pocke och jag, fälttävlan i Bollnäs, dressyrmomentet.
Efter Pocke fick jag min antagligen "Once in a lifetime" - häst, Altana. En stark och sorlig historia som ni kan läsa om HÄR. Hon var verkligen min stjärna och hon har den största platsen i mitt hjärta.
Fina underbara Altana <3
Under tiden Altana tog det lugnt köpte vi Green Light som är en Engelskt Fullblod med tanke på att jag skulle få rida lite mer seriöst än bara barbacka turer i skogen. Men efter Altanas bortgång blev jag nå otroligt deprimerad och grävde ner mig djupt i ett hål och kunde inte se en häst.
När jag senare tog tag i mitt liv igen och kände att jag läkt från min sorg, ca 1 år senare så skulle jag ut och rida på Green och i samma stund upptäckte jag att jag helt enkelt var livrädd att rida... Green är idag mammas häst men tanken med henne är att jag ska börja rida henne igen när jag känner att jag är tillbaka i mitt gamla igen.
I april i år (2013) Köpte vi oväntat nog ett Polskt Halvblod vid namn Dobosz, jag kallar han för Lobben och är idag min bäste vän, han är en kopia av Altana och han har stärkt mig och jag har stärkt han, för både han och jag har haft ett svårt förflutet men vi är här nu för att stanna med varann! Jag kan inte berätta så mkt om han eftersom vi inte haft han så länge men han är lovely <3
Det är han och mig ni kommer följa här, min väg till att stärka mitt självförtroende och komma tillbaka på tävlingsbanan, och Lobbens väg att bli en fantastisk häst som han förtjänat att bli!
Enjoy
